Jycke

Jag vet att bloggen är stendöd! Men saken är den att jag försöker jobba på den nya bloggen, den häftigare och bättre organiserade. Problemet är bara det att jag vill hitta en design jag gillar. Vad tycker du? Jag har ingen riktig tidsplan för när den kommer vara klar men jag kan redan nu anonsera att den kommer återfinnas på jycke.lurvas.org. Tillsvidare får ni underhålla er med andra bloggar, förslagsvis de som återfinns i listan till höger! Kommer försöka ge en status rapport varje vecka hur det går med bloggen.

I högtalarna just nu: The Pidgeon Detectivs - Dont Know How To Say Goodbye

Kan upplysa att arbetet med spexet går lysande. Jag har även börjat klottra ner idéer till den rollspels-ide jag har. Och om du vill besöka mig kan du höra av dig, jag har massor med tid över!

- J

I väntan på den nya bloggen så tänkte jag meddela status. Är i Stockholm just nu och försöker hinna med att träffa lite folk, ganska fullt upp dagarna i ända. Men nu framöver kommer det nog lugna ner sig lite hoppas jag. Vill hinna tillbringa några dagar på stranden. Anledningen till att den nya bloggen inte fortskrider så snabbt är att jag inte har tillgång till min egen dator där jag kan sitta i lugn och ro med allt pyssel. Om du är Stockholmsbo och har tråkigtkan du höra av dig, som sagt kommer de närmaste dagarna vara ganska lugna.

I högtalarna just nu: Mando Diao - To China With Love

- Jocke, skriver färdigt.

Just kommit hem från Stockholm. Är skönt att vara tillbaks i lägenheten igen, ta det lite lugnt. Jag hade otroligt skoj i Stockholm, det bjöds på grillat, bad och gröna lund. Helt klart lyckat. Inte att förglömma så firade jag även min kompis födelsedag i efterskott med hjälp av en ruskigt god tårta, kakor, bullar och massa kaffe.

Bekant är att min blogg inte är så aktiv som den en gång har varit, detta beror på att jag jobbar med att försöka flytta den till en annan server. Vilket går ganska segt. Men framtiden bringar häftigare adress och en mer personlig och aktiv blogg.

I högtalarna just nu: A Perfect Circle - When the levee breaks

Kan för övrigt berätta att jag har en del projekt under sommaren som kommer fortskrida tills de är klara. Dessa är bland annat att jag blivit antagen till manusgruppen för Linköpingsspex 08, yay for me! Så där ska det skrivas manus och jag ska försöka vara rolig. Sen håller jag på att skriva ett skönlitterärt drama som jag har en del tankar och idéer till, fast där är allt fortfarande i synopsisstadium. Sist men inte minst så har jag en ide till ett förhoppningsvis kommande rollspel. Tänk en värld fylld av vatten, människor lever i atoller och på det som en gång vad höga berg. Fornlämningar på havets botten vittnar och en svunnen tid. Gudarna för krig mot människan då de överlevde syndafloden och människorna vägrar att dö ut. Och vad döljer sig under vattenytan?

- Jocke, förtäljer och ger en teaser på de projekt han sysslar med.

Nu är jag för tillfället ensam i lägenheten. Mina rumskompisar hag åkt för att spendera sommaren på andra håll. Eller ja, inte helt och hållet men nästan. Hur som helst så kan jag göra betraktelser ut genom mitt fönster som är ganska intressanta. Men först lite annat bös. Visste ni att en fyrarumslägenhet är väldigt stor och tom när man lever i den ensam, och hur tråkigt det är att laga mat ensam? Jag får se till att bjuda folk på mat med jämna mellanrum. Snart kommer bloggen migrera till andra viddar. En kamrat till mig skall hjälpa mig sätta upp den på sin server, det kommer bli asbra att inte behöva förlita sig på blogg.se. Bloggen kommer även få en annan karaktär. Jag kommer posta fler recentioner än vad jag gjort tidigare bland annat.

I högtalarna just nu: Mando Diao - Ochrasy

Åter till betraktelserna jag gör genom mitt fönster. Gårdagen bringade två katter som lekte kurragömma, det såg väldigt roligt ut när de smög omkring i buskarna och gömde sig för varandra. Uhm, trodde jag kunde utveckla det mer, men så blev det inte. Men dagens betraktelser är av en pojke i sex- eller sjuårs åldern med byxorna nästan uppe i armhålorna. Han ser hysteriskt löjlig ut och jag hoppas vid, eh låt oss säga Hemköp, att det inte är hans mor som tvingat honom bära byxorna så. Any how, det var roligt!

- Jocke, hjärngänget och skallgrävarna

Oklarheter uppstod i och med mitt senaste inlägg. Till att börja med vill jag be om ursäkt för en kommentar jag skrev, den är nu mera borttagen, min bitterhet tog överhanden. Ursäkta mig. Men jag menar allt jag skrev i inlägget, det är inte en hälsning till Stockholm att ta sig i röven. Det står ganska tydligt vad det är jag vill få fram. Jag förklarar att jag har det bra här nere, att jag skulle hata att se det förstöras och att jag har hittat ett nytt liv. Detta liv exkluderar inte mina gamla vänner från Stockholm, jag har inget otalt med er och hoppas inte få det heller. Men som jag har uppfattat situationen så verkar det inte vara särskillt trevlig stämning bland mina gamla vänner, och jag vill inte bli insyltad i den skiten och jag vill inte ha lika dan skit här.

I högtalarna just nu: Brainpool - Smile

- Jocke, tolkar inte, läser klartext!

Jag tänkte ta och redogöra för er varför jag flyttade till Linköping. En stor anledning var att jag ville komma bort från den umgängeskrets jag hade hemma i Stockholm för att träffa nytt folk och skaffa mig ett liv där jag klarar mig själv på egen hand. Just nu trivs jag otroligt bra med mitt liv här nere och jag skulle hata att behöva se alla Stockholmska intriger behöva förpesta min fridfulla närvaro i linköping. Och för er som har planer på att ta sig hit kan vara beredda att möta en Jocke som har skaffat ett eget liv - ett liv jag trivs med. Jag har träffat väldigt många bra vänner bland annat Marcus, Martin, Olle, Donny, Erik, Sofia och Katja.

- Jocke, skriver av sig lite.

Dagen efter tentaskrivning. Jag känner att det gick bra, jag hoppas det i alla fall men frågan är hur det kommer att bedöma det jag skrev. Men jag känner mig hur som helst nöjd. Hade inte de bästa förutsättningarna när jag skulle skriva. Tänte vara smart och lägga mig vid halv elva på kvällen för att få ordentligt med sömn eftersom jag skulle upp vid sex. Det slutade med att jag sov en och en halv timme. Låg och tänkte på allt utom tentan, trots att jag tror att det var den som genererade alla tankar.

I högtalarna just nu: Brainpool - We Aim To Please

Har för övrigt planer på att ställa upp i Poetryslam för att ge min poesi lite uppmärksamhet. Jag vill försökta ge ut en samling poesi. Likt Bob Hansson, min hjälte inom poesins värld. Han är en förebild för oss alla och sprinder väldigt många visa ord runt omkring sig. Så läs hans verk och bli inspirerad till stordåd.

- Jocke, utan sammanhang.

Just nu, ingen ting. Jag väntar på att det skall bli morgon igen så att jag kan fortsätta lära mig det jag behöver kunna till salstentan om en vecka. Det är ganska segt, är en hel del information att ta in och jag hoppas att jag kan få plats med allt i huvudet. [who want to be a man of the people when there is people like you]

I högtalarna just nu: Arctic Monkeys - Teddy Picer

Har planer på att göra något till Mats begravning, men jag har inte riktigt bestämt mig än. Vill se alla anhörigas reaktion - alla släktingar som egentligen inte bryr sig - när någon vill minnas Mats genom att göra något speciellt för att etsa in minnet av honom i allas ögon, öron, händer. Jag ångrar att jag inte gjorde något liknande för min farfar, Bo. Men jag var liten och kände inte att mina ord hade makten att påverka. Men nu har jag lärt mig att behärska talet och ordens kost att förtrolla. Och jag vill provocera folk att minnas. I mina ögon är en begravning endast en cermoni för att visa sin respekt för den döde. Anhöriga anländer och tar del av sorgen men ingen gör någonsing något speciellt. En nära anhörig kanske säger ett par väl valda ord, som egentligen inte har någon större påverkan. Men nu vill jag, trots att jag inte hunnit lära känna Mats ge honom en final som alla kommer minnas. Det skall vara en orgasm av känslor bland åhörarna. Jag skall skrika i ord.

[Som färdigutbildad pedagog kommer mina barn att hata mig]

- Jocke, egentligen är allt en konspiration mot uttrarna!

Jag har varit hemma hos martin och spelat Guitar Hero II i ett par timmar. Det var grymt roligt. Dimfrost, Snigel, Walium och så klart Martin(Yassilus) var där och rockade med mig. Det var grymt roligt, var lite ring rostig i början men det löste sig snabbt och jag återfick min lyster. Inte gör att jag glänser så mycket, jag nog näst sämst där, men jag hade i alla fall jävligt roligt. Vi åt chokladpudding också.

I högtalarna just nu: Bloc Party - Song for Clay

På vägen hem såg jag en stjärna falla. Direkt så satte min hjärna igång och började tänka på allt. På livet och alla som behöver stöd just nu. Alla som lever i sorg i min närhet fick en önskan om lycka, evig lycka var vad jag önskade. Att kunna le. Fast det som skrämde mig var det faktum att någon från forntiden dok upp i mina tankar. Någon som jag har brytt mig väldigt mycket om men som jag tappat kontakten med sen två år tillbaka. Varför går det inte att släppa taget, det var ju så lätt med guitarren i spelet?

- Jocke, önskningar om evig lycka

Den här helgen har varit omvälvande. Jag vet inte riktigt var jag ska börja. Ni vet hur jag berättade om mitt omdöme från praktiken i förra inlägget. Jag försöker se förbi det och minnas hur jag stormtrivdes som lärling under lärarna på IT-Gymnasiet och hur jag såg fram mot varje dag där. Jag gick dit trots att jag var krasslig och försökte sträcka ut dagen så långt jag kunde för att jag trivdes i mina arbetskamraters och mentorers sällskap. Jag är lycklig för den tiden och för att klara lärarutbildningen tror jag att jag måste minnas hur det var att jobba där. Jag är inte en toppstudent och kommer klara av lärarutbildningen med högsta betyg, men å andra sidan så vet jag att jag älskar det arbete jag kommer ha i framtiden och det är min eld till att fortsätta kämpa.

Jag sörjer. Jag försöker minnas senaste gången jag pratade med Mats, min farbror. Han dog den 7 Maj 2007. Så här i efterhand önskar jag att jag lärde känna honom bättre. Liksom med min farfar som försvann för så många år sedan. Jag ville lära känna honom, de båda. Varför anser jag mig inte ha tillräckligt med tid för det, jag har all tid i världen. Och farmor, jag söjer med dig. En mor, eller far skall aldrig behöva begrava sina egna barn. Trots att du och farfar skilde er så kan du tryggt veta att farfar tar hand om Mats nu. Du kan släppa taget även fast det gör ont. Men glöm inte att minnas den tid ni hade tillsammans, den är ovärderlig. Och Mats, på något sätt så är jag glad för din skull och jag hoppas att du har det bra.

I högtalarna just nu: För att fira tystnaden spelas ingenting

Och jag lider. Jag lider med mormor och morfar. Morfar jag trodde aldrig att det skulle sluta så här. Jag inser att du inte har lång tid kvar och jag skall försöka ta vara på den tiden som är kvar. Samma sak gäller dig mormor, jag ska offra så mycket jag kan för att få träffa er innan allt tar slut. [För er som inte vet så har morfar ramlat och brutit lårbenet, han har även fått en blodpropp i hjärnan som inte gör livet bättre]. Just nu är allt väldigt omvälvande, och jag skall försöka leva livet på den ljusa sidan.

- Jocke, med en tår i ögat.

Den bästa stunden på dagen är när jag har kommit hem från skolan. Klockan är runt sex - sju någon gång och man mår så där bralyckligt. Och solen skiner in i rumet och sprider en värme som är helt underbar. Då mår jag bra. Jag gillar när det regnar också, det ger livet en känsla av friskhet. Efter att det har regnat är allt så vacker, så grönt och det gör mig lycklig.

I högtalarna just nu: Harvey Danger - Flagpole Sitta

Jag blev besviken idag när jag fick mitt omdöme för praktiken. Min mentor tyckte att jag var blyg och tillbakadragen. Min självuppfattning är att jag inte är det. Och saken är den att det är sjukt för under första veckan så observerade jag hennes arbete och samlade information till fördjupningsarbetet vi ska göra. Och självfallet så innebär att sitta och ta anteckningar tillbakadragen! Helvete! Jag undrar egentligen hur hon tänkte. Speciellt när många andra som inte har träffat sin mentor får asbra betyg. Det suger att folk som gör sitt skit ordentligt ska få skit för det. Bajskissochalltsomhördärtill!

- Jycke, upprörd och arg.

Jag har egentligen ingenting att berätta. Förutom att berätta för berättandets skull. Ska snart springa iväg på födelsedagsfylla. Det skall bli roande för kropp och själ. Eller ja, konsekvenserna för kroppen brukar inte vara så härliga att hantera men kroppen brukar ha roligt tills vätskebristen sätter fart, då blir det lite mindre roligt.

I högtalarna just nu: Colin Hay - Waiting for my real life to begin

Har just tillagat och ätit en wook, det blev som vanligt väldigt lyckat. Jag slapp till och med diska eftersom en av rumskamraterna inte var med vid matlagningen. Gandalfsstaven håller förövrigt på att bli gul, någon kunnig som kan hjälpa mig? Hur man räddar en döende växt är dagens fråga.

Hoppas att lite Tungeltownbor kommer på besök snart. Skulle kännas som ett trevlig tillskott under VFUn som börjar nästa vecka. Och för er som inte vet betyder VFU verksamhetsförlagd utbildning, vilket innebär att jag ska ut på skolor och praktisera. Det ska bli roligt hoppas jag, har hamnat med en mentor som undervisar i estetiska ämnen, hon är runt femtio och arbetar på 80%. Jag hoppas verkligen att VFUn blir innehållsrik och nyttig. Den borde vara det, jag läser ju en B-kurs!

- Jocke, skriver lite bös.

Jag fick denna länk presenterad för mig idag innan jag åkte iväg på föreläsning. Och jag var bara tvungen att visa den för er. Hur grymt är det inte att ha en bäverdator? För att göra inlägget någorlunda seriöst så kan jag även berätta att jag kastat ihop ännu en blandskiva. Det blev en glad blandning mellan lugn och kärleksfull musik och lite mer svängnigt så att den ska passa de flesta sinnelag jag kan tänka mig att befinna mig i. Låtlista och omslag kommer snart upp här, måste bara kläcka en bra ide till omslaget, du kanske har några förslag?

I högtalarna just nu: Franz Ferdinand - Take me out

Håller på att skriva kursuppgift nummer ett. Den är ganska enkel, har snart skrivit klart hela och ska leta efter lite vettiga referenser att klämma in. Det är bara hoppas att jag hittar något relevant för det jag har skrivit, kanske borde läst lite litteratur innan jag började skriva. Men å andra sidan så är uppgiften ganska öppen och fri i och med att jag ska skriva om hur mycket, varför och vad jag läser och skriver, jag ska även skriva om hur jag lärde mig läsa och skriva och relatera det till vad det (att kunna läsa och skriva) har för betydelse för våra liv och vårat lärande.

Och jag känner mig fortfarande lika lycklig, jag vet inte varför. Det kan vara så att livet äntligen pekar dit jag drömt att det ska peka. Frågan är bara vad jag har drömt om. Jag är ju en drömmare och blir lika besviken när mina dagdrömmar inte är sanna. Men hur blir det när drömen blir verklighet. Vädret har blivit lite bättre, det är kallare än här om dagen men det är inga regnmoln på himelen. Ibland önskar jag att det ska regna.

- Jocke, ska på föreläsning om en timme.

Jag tycker att varje gång man får ett e-mail så borde det plinga till en liten ruta i vilken det står "Grattis! Du har blivit elektroniskt våldtagen". Då skulle man kunna öppna diskussionsforum och möten för alla som inte har blivit elektroniskt våldtagna bara för att de är så otroligt speciella och duktiga.

Om alla känslor slår ut varandra. Equlibrium...

Jag drömde om fjärilar och att det regnade badkar här om natten. Jag brukar inte drömma men när jag gör det så brukar det oftast vara att jag blir uppäten av en jättehaj. Men nu drömde jag en skön och lycklig dröm. Det var uppfriskande. Och drömen kändes så där lagom subpoppig och måttligt inspirerad av The Shins skivomslag "Chutes to narrow", vilket för övrigt är en väldigt bra skiva.

[I hate all those korean anime shitfuck expressions!]

Vad har du i dina fickor. Själv har jag - i skrivande stund - en mobiltelefon, två och femtio i svenska kronor, lite ludd, en nyckelknippa och ett hål. Det är intressant att se vad folk har i sina fickor.

I högtalarna just nu: Turin Brakes - Little Brother

Känner mig ovanligt lycklig idag. [Oh, ett moln utanför mitt fönster ser ut som en stor arm med en klo på, det är bara skithäftigt] Nej det är inget speciellt som har hänt. Det känndes bara väldigt bra att komma hem från skolan, njuta av solstrålarna och vädret - trots att det inte är jättevackert. Men jag känner mig lycklig och glad, och det är jag glad för. Jag vill på glassdejt. Och förresten kan jag passa på att länka till http://ladykiller.blogg.se, ännu en del av förenade bloggemiraten.

- Jocke, en trubadur som dog i en svavelskur.

På vägen hem från Stockholm fylldes jag av panik, ångest och sorg. Jag började tänka på misshandeln jag utsattes för på midsommarafton förra året. Jag vet inte hur många gånger jag har ältat händelseförloppet och hur många gånger jag har försökt glömma. Jag blir fortfarande rädd när jag går hem ensam på kvällar, det är som att alla som passerar förbi ska överfalla mig och att jag är ensam i hela världen, att det inte finns någon där. Men ändå fanns det någon där och jag fanns där. [Tack för att du räddade mig Freppa] Jag är fortfarande chockad över hur jag reagerade när vi blev överfallna, jag trodde alltid att jag var en kille som skulle springa. Jag vet inte om jag ska vara stolt över att jag försökte skydda min vän eller om jag ska känna mig dum för att jag inte handlade annorlunda och hämtade hjälp? Vad hade hänt med min vän om jag inte hade hjälp honom? Vad hade hänt med mig om jag inte vänt mig om? Vad hade hänt om mina vänner inte var där? Räddade jag någon eller tog jag mig endast vatten över huvudet?

I högtalarna just nu: Cold Play - Fix You

Kommer jag bära med mig dessa ärr resten av livet? Kommer alla hemska minnen alltid finnas kvar? Jag vill återigen leva i den lyckliga värld där jag visste att jag inte var ensam. Jag vet nu, jag är ensam, vi alla är ensamma i världen. Det finns ingen vid vår sida, men jag försöker intala mig att jag fanns vid Markus sida och hjälpte honom bära bördan. För att vara ärlig så har jag inte alltid gillat honom, anledningar som är mer eller mindre kända som jag inte tänker gå in djupare på. Men sen den kvällen så är han en av mina bättre vänner, och kommer nog alltid vara det. För det är med honom som jag delar bördan. Jag vet inte hur han känner men jag vill inbilla mig att jag inte är ensam om att känna så här...

- Jocke, har öppnat sitt hjärta.